Terveys-Nettis innehåll och definitioner
Specialitet
Klassificeringen beskriver den vård patienten fått. Man utgår
från vården och inte från verksamhetsenhetens administrativa
organisation. Ofta är emellertid vårdspecialiteten och den
administrativa specialiteten densamma. I
vårdanmälningsanvisningarna anges specialiteterna som huvudklasser.
Idrottsmedicin (kod 93), genetik (94) samt arbetsmedicin och
företagshälsovård (95) har slagits ihop till klassen "övriga".
Tid
Anger vilket år vårdperioden avslutats.
Område
Anger det landskap (i Terveys-Netti) eller sjukvårdsdistrikt dit
patientens hemkommun hör.
(I lösenordsskyddade Kunta-Netti kommer man via sjukvårdsdistriktet
till kommunnivån genom att "klicka".)
Institution
Anger det sjukvårdsdistrikt inom vilket institutionen där vården
getts finns (utöver sjukvårdsdistrikten anges hälsocentralsjukhus,
privatsjukhus och statliga sjukhus separat).
(I lösenordsskyddade Laitos-Netti och Kunta-Netti kommer man via
sjukvårdsdistriktet HNS till sjukhusnivån genom att "klicka".)
Diagnos
Diagnoserna, dvs. sjukdomarna eller orsakerna till att hälso-
och sjukvårdstjänster utnyttjats, redovisas enligt huvudklasserna i
den internationella klassifikationen av sjukdomar (ICD-10). Före
1996 (1987-1995) användes klassifikationen ICD-9. Dessa uppgifter
matas inte längre in i Netti-Hilmo.
(I det lösenordsskyddade Laitos-Hilmo kommer man genom att klicka
via diagnoshuvudklassen till en fyrställig nivå, som följer
klassifikationen ICD-10.)
I Netti-Hilmo ingår endast den så kallade huvuddiagnosen, dvs. den
diagnos som var huvudorsaken till vården eller som krävt mest
resurser.
Kod för huvudåtgärd
I fältet erbjuds först möjligheten att dela in materialet i
vårdperioder med åtgärder och i perioder utan åtgärder. År 1996
övergick man från åtgärdsnomenklaturen till den finska versionen av
Nordiska medicinalstatistikkommitténs (Nomesko) klassifikation av
kirurgiska åtgärder. Från 1983 till 1995 användes Sjukhusförbundets
åtgärdsnomenklatur (1983).
(I lösenordsskyddade Laitos-Hilmo anges åtgärder på upp till
femställig nivå.)
I Netti-Hilmo ingår endast den så kallade huvudåtgärden, dvs. den
åtgärd som var huvudorsaken till vården eller som krävt mest
resurser.
Kön
Redovisas enligt klasserna: män, kvinnor.
Åldersgrupp
Redovisas indelade efter åldersgrupperna 0-64 år och 64 år och
över (65-) (i Terveys-Netti 0-14 år, 15-64 år, 65-74 år och över 74
år).
Slag av rapportering
Om inga begränsningar angetts, ingår både de vårdperioder som
avslutats samt de som fortsätter efter årsskiftet, om vilka
uppgifter samlats in genom patientinventeringen.
"Anmälan vid inventering" begränsar granskningen till de
vårdperioder vars uppgifter samlats in vid patientinventeringen vid
årets slut. För dessa vårdperioder kan man beräkna antalet vårddygn
antingen som det totala antalet (= vårddygn från och med början av
perioden samt eventuella vårddygn tidigare år) eller som vårddygn
under granskningsåret (= vårddygn från årets början). För dessa
vårdperioder kan man inte beräkna ett medelpris och inte heller
vårdperiodens längd, eftersom vårdperioden ännu pågår. (endast i
Terveys-Netti)
"Vårdanmälan" begränsar granskningen till de vårdperioder som
anmälts som avslutade och där patienten skrivits ut, förflyttats
till en annan institution, en annan specialitet eller dött. För
dessa vårdperioder kan man beräkna antalet vårddygn antingen som
det totala antalet (= vårddygn från och med början av perioden samt
eventuella vårddygn tidigare år) eller som vårddygn under
granskningsåret (= vårddygn från årets början). För dessa
vårdperioder kan man också beräkna vårdtidens längd (=
vårdtid).
Sändare
Klassificeringen är enligt koden i vårdanmälans fält
"sändare/givare av remiss". Denna uppgift avser den vårdinrättning
eller institution vars läkare har gett patienten en remiss till
sjukhus- eller institutionsvård. Klassifikationen kan vara:
hälsocentral, annat sjukhus som ej är hälsocentral,
klinik/sjukhusenhet inom samma sjukhus, företagshälsovård,
öppenvårdsenhet för mentalvård, socialvårdsinstitution/enhet,
privat hälso- och sjukvård, annan sändare samt utan remiss.
Vårdperioder
Avser antalet vårdperioder. En vårdperiod är en tidsperiod under
vilken patienten/klienten har varit inskriven på en klientplats
(Sosiaali- ja terveydenhuollon sanastot, Stakes, serien Anvisningar
och klassificeringar). Samma patient kan ha många vårdperioder
under en granskningsperiod. Denna uppgift anger alltså inte antalet
patienter. Antalet vårdperioder kan även granskas separat som
vårdperioder enligt anmälan om inventering eller vårdperioder
enligt vårdanmälan (se slag av rapportering).
(I lösenordsskyddade Laitos-Netti och Kunta-Netti även
vårdperioder/1 000 invånare.)
Vårddygn
Avser antalet vårddygn. Ett vårddygn är ett dygn under vilket
patienten/klienten har varit inskriven på en institutionsplats
(Sosiaali- ja terveydenhuollon sanastot, Stakes, serien Anvisningar
och klassificeringar). Inskrivnings- och utskrivningsdagen slås
ihop till ett dygn. Antalet vårddygn kan granskas antingen som det
totala antalet (= vårddygn från och med början av perioden samt
eventuella vårddygn tidigare år) eller som vårddygn under
granskningsåret (= vårddygn från årets början). Antalet
vårdperioder kan även granskas separat som vårddygn enligt anmälan
om inventering eller vårddygn enligt vårdanmälan (se slag av
rapportering).
(I lösenordsskyddade Laitos-Netti och Kunta-Netti även vårddygn/1
000 invånare.)
(I lösenordsskyddade Laitos-Netti och Kunta-Netti även vårddygn
från årets början/1 000 invånare.)
Priset på avslutade perioder (genomsnitt)
Största delen av de vårdinrättningar som lämnar
vårdanmälningsuppgifter till Stakes på annat sätt än via
pappersformulär, anmäler också det pris som tas ut för vårdperioden
av patienten, patientens hemkommun och andra eventuella betalare.
En del av priserna bygger på prissättning enligt diagnos och åtgärd
och en del på genomsnittliga priser på vårddygn. För en del av
institutionerna har priset beräknats av Stakes på grundval av de
priser på vårddygn som institutionen anmält. Denna variabel anger
det genomsnittliga totala priset på vårdperioder som avslutats och
om vilka det finns prisuppgifter.
Denna variabel beskriver inte nödvändigtvis vårdperiodens faktiska
kostnader. Därför kan den inte användas till exempel vid jämförelse
av produktivitet. Den ger emellertid en bild av det pris som olika
instanser totalt har betalt för en vårdperiod.
Kötid (dygn)
Avser den tid (i dygn) som patienten väntat på en vårdperiod med
åtgärder, dvs. perioden mellan datumet för placering på
vårdväntelista och det datum när vårdperioden inleddes. Vid
granskning av vårdperioder av vilka en stor del antingen börjat via
jouren eller där patienten kommit till vård utan remiss, återger
kötiden endast ett litet antal som kommit till vård med remiss. Det
betyder att kötiden som fås kanske inte alls motsvarar
verkligheten.
Vårdtid (dygn)
Avser de avslutade vårdperiodernas genomsnittliga längd (i
dygn). Inskrivnings- och utskrivningsdagen slås ihop till ett
dygn.
Till överst på sidan |