Kvalitetsbeskrivning för informationssystemet för narkomanvården

Statistikuppgifternas relevans

Informationssystemet för narkomanvården är ett system för att samla in anonyma data om klienter som på grund av narkotikabruk sökt sig till missbrukarvården. Enheternas deltagande är frivilligt. De klienter som sökt missbrukarvård främst på grund av enbart alkoholbruk omfattas inte av denna datainsamling, även om de utgör huvuddelen av de klienter som sökt missbrukarvård i Finland. In-formationssystemet innehåller emellertid uppgifter om sådana alkohol- och narkotikaberoende kli-enter som vid sidan av alkoholmissbruket, som är huvudproblemet, använder narkotika som se-kundära missbruksmedel. Alkohol kan även ha angetts som det andra till femte missbruksmedlet.

Sådana enheter för öppen- och institutionsvård som ger narkomanvård inom social-, hälso- och sjukvården kan delta i informationssystemet för narkomanvården. Somatiska sjukhus och andra hälso- och sjukvårdsenheter som ger vård av jourtyp omfattas inte av informationssystemet för narkomanvården. Dagcenterverksamhet eller enheter som enbart tillhandahåller hälsorådgivning eller boendeservice inom missbrukarvården omfattas inte heller av datainsamlingen. I informa-tionssystemet för narkomanvården deltar bl.a. A-kliniker, ungdomsstationer, avgiftnings- och reha-biliteringsenheter, enheter för öppen- och institutionsvård som har specialiserat sig på narkoman-vård, hälsovårdscentraler, mentalvårdsenheter, psykiatriska sjukhus samt hälso-, sjukvårds- och missbrukarvårdsenheter vid fängelser.

Genom de uppgifter som fås från informationssystemet för narkomanvården kan man beskriva de klienter som har sökt vård på grund av narkotikabruk och deras bruk av narkotika och andra dro-ger. Med utgångspunkt i detta kan man emellertid inte dra slutsatser om det totala antalet klienter som har sökt vård på grund av narkotikabruk i hela Finland, eftersom endast en del av de enheter som ger narkotikabrukare missbrukarvård deltar i datainsamlingen.

Statistikrapporten riktar sig till yrkesutbildad personal inom missbrukarvården, förvaltningsmyndig-heter, planerare och forskare samt övriga som intresserar sig för missbrukarvården och som behö-ver aktuell information om de klienter inom missbrukarvården som söker vård på grund av narkoti-ka, deras sociala bakgrund, bruk av narkotika och andra droger samt riskbeteende.

Vid genomförandet av datainsamlingen beaktas lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), Social- och hälsovårdsministeriets förordning om upprättande av journalhandlingar samt om förvaring av dem och annat material som hänför sig till vård (99/2001), personuppgiftsla-gen (523/1999), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt förordningen om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet (1030/1999).

Den allmänna grunden för datainsamlingen är narkotikalagen (373/2008), som ålägger Stakes att koordinera den nationella informationsinsamlingen om narkotika samt lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008), i vilken de nämnda förpliktelserna överförs till Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Metodbeskrivning för den statistiska forskningen

Det nuvarande finländska informationssystemet för narkomanvården bygger på de anvisningar för narkomanvård (Treatment Demand Indicator¹) som ECNN (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) gav ut år 2000. Anvisningarna² bygger i sin tur på en rekommen-dation från arbetsgruppen för epidemiologi i Europeiska rådets Pompidougrupp. Det första riksomfattande försöket att samla in uppgifter om narkomanvård genomfördes i slutet av år 1996. Sedan år 1998 har datainsamlingen genomförts varje år, och från och med år 2000 har datainsam-lingsperioden varit ett kalenderår.

Sådana enheter för öppen- och institutionsvård som ger narkomanvård inom social-, hälso- och sjukvården kan delta i informationssystemet för narkomanvården. Information om enheterna har samlats in i ett register i informationssystemet för narkomanvården. Registret upprätthålls genom utnyttjande av bl.a. THL:s register över social- och hälsovårdens verksamhetsenheter samt A-klinikstiftelsens förteckning över verksamhetsenheter. År 2010 innehöll registret kontaktuppgifter till över 500 vårdenheter.

Enheterna för missbruksbehandling deltar frivilligt i datainsamlingen. De samlar in uppgifter anting-en med hjälp av ett pappersformulär eller med ett elektroniskt formulär för behandlingsuppgifter. Det elektroniska formuläret bygger på databasprogrammet Access. De enheter som deltar i data-insamlingen får det elektroniska formuläret kostnadsfritt från THL. Uppgifterna levereras till THL i en sådan form att de inte kan identifieras. De innehåller alltså inte klientens namn, hemkommun eller personbeteckning.

Formuläret för behandlingsuppgifter kan fyllas i vid klientens första besök för att sedan användas som underlag vid bedömningen av ankomstsituationen. Uppgifterna samlas in genom intervjuer vid de tre första besöken under en behandlingsperiod eller i början av en period av institutionsvård. Huvudprincipen är att uppgifter om varje narkotikaberoende klient vid den berörda enheten för missbrukarvård samlas in en gång per år.

Insamlingen av uppgifter om opioidberoende personer under bedömnings- eller behandlingsperio-den av läkemedelsbehandlingen (SHM:s förordning 33/2008) avviker delvis från de ovannämnda principerna. Uppgifter om opioidberoende klienter som genomgår en bedömning av vårdbehovet eller en period av läkemedelsbehandling samlas in vid periodernas början. Därutöver genomförs en del av insamlingen av ytterligare uppgifter om dessa klienter i slutet av bedömnings- eller be-handlingsperioden. Tilläggsfrågorna rör kösituationen, tidigare perioder av läkemedelsbehandling enligt Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar samt situationen i slutet av bedömnings- eller behandlingsperioden.

Resultaten från det riksomfattande materialet redovisas enligt följande indelning: alla klienter om vilka data har samlats in, klienter som har sökt vård för första gången, kön, öppen- och institutions-vård, region (Nyland och övriga Finland) samt landskap och åldersgrupp.

Uppgifternas riktighet och exakthet

Uppgifterna är korrekta om uppgiftslämnarna har meddelat dem rätt. Uppgifterna granskas och korrigeras på grundval av de granskningsrapporter som först har sänts till enheterna och som de sedan återsänder.

Olika enheter för missbrukarvård kan sända uppgifter om samma klient. Man försöker att uppskatta överlappningen av uppgifterna genom en klientspecifik överlappningsidentifikation (andra bokstaven i förnamnet, andra bokstaven i efternamnet och andra siffran av dagen i födelsedatumet). Inför de riksomfattande granskningar som gäller alla enheter avlägsnas de uppgifter som har kommit från olika enheter och som sannolikt gäller samma person med hjälp av överlappningsidentifikationen. Utöver överlappningsidentifikationen används även kön, födelseår och hemlandskap vid identifieringen. Åren 2006-2009 omfattade identifikationen av överlappande fall inte opiatberoende klienter som genomgick en bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller som genomgick läkemedelsbehandling och därför var andelen personer som sökt missbrukarvård på grund av opiater i verkligheten mindre än det antal som hade beräknats i statistikmeddelandena för de aktuella åren. I 2009 års material bedömdes avvikelsen vara högst sex procentenheter. Inga bedömningar har gjorts av avvikelserna under tidigare år. I det här statistikmeddelandet har de överlappande fallen avlägsnats även i fråga om opiatberoende klienter som genomgick en bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller som genomgick läkemedelsbehandling.

Eventuella fel som hittas i statistiken korrigeras.

Åren 2004³ och 2009⁴ genomfördes separata utredningar om täckningsgraden hos informationssy-stemet för narkomanvården, som koordineras av Stakes (numera THL), samt om antalet enheter som är specialiserade på narkomanvård.

I den utredning som gjordes hösten 2009 användes det senaste färdiga narkomanvårdsmaterialet från år 2008 som jämförelsematerial. En enkät om täckningsgraden sändes till totalt 525 vårdenhe-ter, av vilka 61 procent besvarade enkäten. Enligt uppskattningen av täckningsgraden var de nar-kotikaberoende klienternas totala antal 12 807 (svaren antogs dock innehålla en hel del överlapp-ningar). År 2008 innehöll informationssystemet för narkomanvården data om 4 109 narkotikabero-ende klienter (material ur vilket överlappningar hade gallrats bort). Siffran motsvarade 32 procent av antalet narkotikaberoende klienter som meddelats av de enheter som besvarade enkäten. Vid en granskning enligt enhetstyp täckte informationssystemet för narkomanvården år 2008 32 procent av A-klinikernas, 25 procent av ungdomsstationernas, 57 procent av akutvårdsstatio-nernas och 38 procent av rehabiliteringsenheternas narkotikaberoende klienter.

En betydande del av de narkotikaberoende klienterna fanns enligt enkäten om täckningsgrad i Södra (43 procent) och Västra (36 procent) Finlands län, och enbart i Helsingfors fanns 16 procent. Täckningsgraden för informationssystemet för narkomanvården var enligt enkäten 40 procent i Södra Finland, 25 procent i Västra Finland, 35 procent i Östra Finland, 21 procent i Uleåborgs län och 33 procent i Lappland.

I den enkät om täckningsgraden som genomfördes tidigare, år 2004, uppgick antalet narkotikabe-roende klienter till 17 825, dvs. cirka 5 000 klienter fler än i enkäten år 2009. Antalet enheter som besvarade enkäten var nästan detsamma båda åren. Antalet enheter som deltog i datainsamlingen om narkomanvården år 2003 var 165, och antalet klienter i materialet där överlappande fall gallrats bort var 5 754, vilket är 32 procent av antalet narkotikaberoende klienter i 2004 års enkät om täck-ningsgraden. Antalet klienter i informationssystemet för narkomanvården har alltså minskat med 1 645 klienter från år 2003 till år 2008, men den totala täckningsgraden har förblivit densamma. Den regionala särutvecklingen har dock ökat, så att täckningsgraden för informationssystemet för narkomanvården har förbättrats i Helsingfors (23 procent) och Södra Finland (14 procent), medan den har försämrats i resten av Finland (Västra Finland 27 procent, Östra Finland 8 procent, Uleå-borgs län 19 procent och Lapplands län 4 procent).

De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet

Statistikrapporten om narkotikaberoende klienter inom missbrukarvården innehåller statistik som THL sammanställer en gång per år. Statistiken utkommer i augusti och bygger på uppgifter från föregående kalenderår.

Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet

Statistikmeddelandet publiceras på informationssystemets webbplats http://www.thl.fi/fi/tilastot/paihdehuollonhuumeasiakkaat. Där finns också närmre information om informationssystemet för narkomanvården. I statistikmeddelandet presenteras de viktigaste resul-taten och dessutom förklaras begreppen, definitionerna och hur datainsamlingen har genomförts.

Statistikens jämförbarhet

Datainsamlingen har pågått kalenderårsvis sedan år 2000. Från och med detta år är de offentlig-gjorda uppgifterna nationellt jämförbara. Antalet enheter som deltar i datainsamlingen har dock va-rierat, och det klientantal som ligger till grund för rapporteringen har minskat under 2000-talet (figur 1).

Datainsamlingen är jämförbar även internationellt, eftersom den finländska datainsamlingen i hu-vudsak utgår från ECNN:s anvisningar för narkomanvård (Treatment Demand Indicator). De defini-tioner som används vid nationell och internationell rapportering skiljer sig dock från varandra. Därför är den nationella statistiken inte direkt jämförbar med den internationella statistiken. I den nationella, årsvisa rapporteringen ingår både de behandlingsperioder som har inletts kalenderåret i fråga och de behandlingsperioder som har inletts före det berörda kalenderåret. I den nationella rapporteringen ingår också de klienter som har sökt vård på grund av i första hand alkohol och i andra hand blandbruk av narkotika. I den internationella rapporteringen, till bland annat ECNN, ingår inte de klienter som har sökt vård främst på grund av blandbruk av alkohol och narkotika. Dessutom grundar sig rapporteringen endast på de behandlingsperioder som har inletts det berörda kalenderåret.

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

I statistikmeddelandet används etablerade nationella och internationella begrepp och indelningar.

Specialfrågor i 2010 års statistik

Antalet enheter som deltog i 2010 års datainsamling minskade med 9 procent jämfört med året in-nan och antalet klienter med 24 procent. Effekten av att enheter har fallit bort utreddes genom att klienterna för de sex enheter som år 2009 hade lämnat in information om fler än 50 klienter och som inte deltog i datainsamlingen år 2010 (n = 483) jämfördes med klienterna vid alla enheter som skickat in information år 2010. Vid fem av de sex enheter som fallit bort genomförs bedömningar av vårdbehovet hos opioidberoende personer i enlighet med SHM:s förordning 33/2008. Bland kli-enterna vid de enheter som fallit bort använde 72 procent opiater som primärt missbruksmedel (55 procent i materialet för år 2010), medan stimulantia var det primära missbruksmedlet för åtta procent av klienterna (14 procent i materialet för år 2010) och cannabis det primära medlet för fyra procent (13 procent i materialet för år 2010). Klienterna vid de enheter som fallit bort var i genom-snitt mer än två år äldre än klienterna i det övriga materialet. Att dessa enheter saknas i datain-samlingen har således sannolikt minskat andelen klienter som använder opiater som primärt miss-bruksmedel i materialet för år 2010, ökat andelen klienter som använder stimulantia och cannabis och sänkt klienternas medelålder.

I 2010 års statistikrapport har de procentuella andelarna beräknats utifrån siffror som inkluderar den information som saknas, medan man tidigare år vid beräkningen av de procentuella andelarna endast har beaktat de svar som man har mottagit. Det förändrade rapporteringssättet syns i syn-nerhet i fråga om de procentuella andelarna klienter som har brukat narkotika intravenöst och som har vaccinerats mot hepatit B, där andelen information som saknas är hela 27 procent.

Fotnoterna:

Tillbaka till ingångssidan för kvalitetsbeskrivningar

Tillbaka till ingångssidan för narkotikaberoende klienter inom missbrukarvården