Kvalitetsbeskrivning för informationssystemet för
narkomanvården
Statistikuppgifternas relevans
Informationssystemet för narkomanvården är ett system för att
samla in anonyma data om klienter som på grund av narkotikabruk
sökt sig till missbrukarvården. Enheternas deltagande är
frivilligt. De klienter som sökt missbrukarvård främst på grund av
enbart alkoholbruk omfattas inte av denna datainsamling, även om de
utgör huvuddelen av de klienter som sökt missbrukarvård i Finland.
In-formationssystemet innehåller emellertid uppgifter om sådana
alkohol- och narkotikaberoende kli-enter som vid sidan av
alkoholmissbruket, som är huvudproblemet, använder narkotika som
se-kundära missbruksmedel. Alkohol kan även ha angetts som det
andra till femte missbruksmedlet.
Sådana enheter för öppen- och institutionsvård som ger
narkomanvård inom social-, hälso- och sjukvården kan delta i
informationssystemet för narkomanvården. Somatiska sjukhus och
andra hälso- och sjukvårdsenheter som ger vård av jourtyp omfattas
inte av informationssystemet för narkomanvården.
Dagcenterverksamhet eller enheter som enbart tillhandahåller
hälsorådgivning eller boendeservice inom missbrukarvården omfattas
inte heller av datainsamlingen. I informa-tionssystemet för
narkomanvården deltar bl.a. A-kliniker, ungdomsstationer,
avgiftnings- och reha-biliteringsenheter, enheter för öppen- och
institutionsvård som har specialiserat sig på narkoman-vård,
hälsovårdscentraler, mentalvårdsenheter, psykiatriska sjukhus samt
hälso-, sjukvårds- och missbrukarvårdsenheter vid fängelser.
Genom de uppgifter som fås från informationssystemet för
narkomanvården kan man beskriva de klienter som har sökt vård på
grund av narkotikabruk och deras bruk av narkotika och andra
dro-ger. Med utgångspunkt i detta kan man emellertid inte dra
slutsatser om det totala antalet klienter som har sökt vård på
grund av narkotikabruk i hela Finland, eftersom endast en del av de
enheter som ger narkotikabrukare missbrukarvård deltar i
datainsamlingen.
Statistikrapporten riktar sig till yrkesutbildad personal inom
missbrukarvården, förvaltningsmyndig-heter, planerare och forskare
samt övriga som intresserar sig för missbrukarvården och som
behö-ver aktuell information om de klienter inom missbrukarvården
som söker vård på grund av narkoti-ka, deras sociala bakgrund, bruk
av narkotika och andra droger samt riskbeteende.
Vid genomförandet av datainsamlingen beaktas lagen om patientens
ställning och rättigheter (785/1992), Social- och
hälsovårdsministeriets förordning om upprättande av
journalhandlingar samt om förvaring av dem och annat material som
hänför sig till vård (99/2001), personuppgiftsla-gen (523/1999),
lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt
förordningen om offentlighet och god informationshantering i
myndigheternas verksamhet (1030/1999).
Den allmänna grunden för datainsamlingen är narkotikalagen
(373/2008), som ålägger Stakes att koordinera den nationella
informationsinsamlingen om narkotika samt lagen om Institutet för
hälsa och välfärd (668/2008), i vilken de nämnda förpliktelserna
överförs till Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Metodbeskrivning för den statistiska forskningen
Det nuvarande finländska informationssystemet för narkomanvården
bygger på de anvisningar för narkomanvård (Treatment Demand
Indicator1) som ECNN (Europeiska centrumet för kontroll
av narkotika och narkotikamissbruk) gav ut år 2000.
Anvisningarna2 bygger i sin tur på en rekommen-dation
från arbetsgruppen för epidemiologi i Europeiska rådets
Pompidougrupp. Det första riksomfattande försöket att samla in
uppgifter om narkomanvård genomfördes i slutet av år 1996. Sedan år
1998 har datainsamlingen genomförts varje år, och från och med år
2000 har datainsam-lingsperioden varit ett kalenderår.
Sådana enheter för öppen- och institutionsvård som ger
narkomanvård inom social-, hälso- och sjukvården kan delta i
informationssystemet för narkomanvården. Information om enheterna
har samlats in i ett register i informationssystemet för
narkomanvården. Registret upprätthålls genom utnyttjande av bl.a.
THL:s register över social- och hälsovårdens verksamhetsenheter
samt A-klinikstiftelsens förteckning över verksamhetsenheter. År
2010 innehöll registret kontaktuppgifter till över 500
vårdenheter.
Enheterna för missbruksbehandling deltar frivilligt i
datainsamlingen. De samlar in uppgifter anting-en med hjälp av ett
pappersformulär eller med ett elektroniskt formulär för
behandlingsuppgifter. Det elektroniska formuläret bygger på
databasprogrammet Access. De enheter som deltar i data-insamlingen
får det elektroniska formuläret kostnadsfritt från THL. Uppgifterna
levereras till THL i en sådan form att de inte kan identifieras. De
innehåller alltså inte klientens namn, hemkommun eller
personbeteckning.
Formuläret för behandlingsuppgifter kan fyllas i vid klientens
första besök för att sedan användas som underlag vid bedömningen av
ankomstsituationen. Uppgifterna samlas in genom intervjuer vid de
tre första besöken under en behandlingsperiod eller i början av en
period av institutionsvård. Huvudprincipen är att uppgifter om
varje narkotikaberoende klient vid den berörda enheten för
missbrukarvård samlas in en gång per år.
Insamlingen av uppgifter om opioidberoende personer under
bedömnings- eller behandlingsperio-den av läkemedelsbehandlingen
(SHM:s förordning 33/2008) avviker delvis från de ovannämnda
principerna. Uppgifter om opioidberoende klienter som genomgår en
bedömning av vårdbehovet eller en period av läkemedelsbehandling
samlas in vid periodernas början. Därutöver genomförs en del av
insamlingen av ytterligare uppgifter om dessa klienter i slutet av
bedömnings- eller be-handlingsperioden. Tilläggsfrågorna rör
kösituationen, tidigare perioder av läkemedelsbehandling enligt
Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar samt situationen i
slutet av bedömnings- eller behandlingsperioden.
Resultaten från det riksomfattande materialet redovisas enligt
följande indelning: alla klienter om vilka data har samlats in,
klienter som har sökt vård för första gången, kön, öppen- och
institutions-vård, region (Nyland och övriga Finland) samt landskap
och åldersgrupp.
Uppgifternas riktighet och exakthet
Uppgifterna är korrekta om uppgiftslämnarna har meddelat dem
rätt. Uppgifterna granskas och korrigeras på grundval av de
granskningsrapporter som först har sänts till enheterna och som de
sedan återsänder.
Olika enheter för missbrukarvård kan sända uppgifter om samma
klient. Man försöker att uppskatta överlappningen av uppgifterna
genom en klientspecifik överlappningsidentifikation (andra
bokstaven i förnamnet, andra bokstaven i efternamnet och andra
siffran av dagen i födelsedatumet). Inför de riksomfattande
granskningar som gäller alla enheter avlägsnas de uppgifter som har
kommit från olika enheter och som sannolikt gäller samma person med
hjälp av överlappningsidentifikationen. Utöver
överlappningsidentifikationen används även kön, födelseår och
hemlandskap vid identifieringen. Åren 2006-2009 omfattade
identifikationen av överlappande fall inte opiatberoende klienter
som genomgick en bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller
som genomgick läkemedelsbehandling och därför var andelen personer
som sökt missbrukarvård på grund av opiater i verkligheten mindre
än det antal som hade beräknats i statistikmeddelandena för de
aktuella åren. I 2009 års material bedömdes avvikelsen vara högst
sex procentenheter. Inga bedömningar har gjorts av avvikelserna
under tidigare år. I det här statistikmeddelandet har de
överlappande fallen avlägsnats även i fråga om opiatberoende
klienter som genomgick en bedömning av behovet av
läkemedelsbehandling eller som genomgick läkemedelsbehandling.
Eventuella fel som hittas i statistiken korrigeras.
Åren 20043 och 20094 genomfördes separata
utredningar om täckningsgraden hos informationssy-stemet för
narkomanvården, som koordineras av Stakes (numera THL), samt om
antalet enheter som är specialiserade på narkomanvård.
I den utredning som gjordes hösten 2009 användes det senaste
färdiga narkomanvårdsmaterialet från år 2008 som
jämförelsematerial. En enkät om täckningsgraden sändes till totalt
525 vårdenhe-ter, av vilka 61 procent besvarade enkäten. Enligt
uppskattningen av täckningsgraden var de nar-kotikaberoende
klienternas totala antal 12 807 (svaren antogs dock innehålla en
hel del överlapp-ningar). År 2008 innehöll informationssystemet för
narkomanvården data om 4 109 narkotikabero-ende klienter (material
ur vilket överlappningar hade gallrats bort). Siffran motsvarade 32
procent av antalet narkotikaberoende klienter som meddelats av de
enheter som besvarade enkäten. Vid en granskning enligt enhetstyp
täckte informationssystemet för narkomanvården år 2008 32 procent
av A-klinikernas, 25 procent av ungdomsstationernas, 57 procent av
akutvårdsstatio-nernas och 38 procent av rehabiliteringsenheternas
narkotikaberoende klienter.
En betydande del av de narkotikaberoende klienterna fanns enligt
enkäten om täckningsgrad i Södra (43 procent) och Västra (36
procent) Finlands län, och enbart i Helsingfors fanns 16 procent.
Täckningsgraden för informationssystemet för narkomanvården var
enligt enkäten 40 procent i Södra Finland, 25 procent i Västra
Finland, 35 procent i Östra Finland, 21 procent i Uleåborgs län och
33 procent i Lappland.
I den enkät om täckningsgraden som genomfördes tidigare, år
2004, uppgick antalet narkotikabe-roende klienter till 17 825, dvs.
cirka 5 000 klienter fler än i enkäten år 2009. Antalet enheter som
besvarade enkäten var nästan detsamma båda åren. Antalet enheter
som deltog i datainsamlingen om narkomanvården år 2003 var 165, och
antalet klienter i materialet där överlappande fall gallrats bort
var 5 754, vilket är 32 procent av antalet narkotikaberoende
klienter i 2004 års enkät om täck-ningsgraden. Antalet klienter i
informationssystemet för narkomanvården har alltså minskat med 1
645 klienter från år 2003 till år 2008, men den totala
täckningsgraden har förblivit densamma. Den regionala
särutvecklingen har dock ökat, så att täckningsgraden för
informationssystemet för narkomanvården har förbättrats i
Helsingfors (23 procent) och Södra Finland (14 procent), medan den
har försämrats i resten av Finland (Västra Finland 27 procent,
Östra Finland 8 procent, Uleå-borgs län 19 procent och Lapplands
län 4 procent).
De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet
Statistikrapporten om narkotikaberoende klienter inom
missbrukarvården innehåller statistik som THL sammanställer en gång
per år. Statistiken utkommer i augusti och bygger på uppgifter från
föregående kalenderår.
Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet
Statistikmeddelandet publiceras på informationssystemets
webbplats
http://www.thl.fi/fi/tilastot/paihdehuollonhuumeasiakkaat. Där
finns också närmre information om informationssystemet för
narkomanvården. I statistikmeddelandet presenteras de viktigaste
resul-taten och dessutom förklaras begreppen, definitionerna och
hur datainsamlingen har genomförts.
Statistikens jämförbarhet
Datainsamlingen har pågått kalenderårsvis sedan år 2000. Från
och med detta år är de offentlig-gjorda uppgifterna nationellt
jämförbara. Antalet enheter som deltar i datainsamlingen har dock
va-rierat, och det klientantal som ligger till grund för
rapporteringen har minskat under 2000-talet (figur 1).
Datainsamlingen är jämförbar även internationellt, eftersom den
finländska datainsamlingen i hu-vudsak utgår från ECNN:s
anvisningar för narkomanvård (Treatment Demand Indicator). De
defini-tioner som används vid nationell och internationell
rapportering skiljer sig dock från varandra. Därför är den
nationella statistiken inte direkt jämförbar med den
internationella statistiken. I den nationella, årsvisa
rapporteringen ingår både de behandlingsperioder som har inletts
kalenderåret i fråga och de behandlingsperioder som har inletts
före det berörda kalenderåret. I den nationella rapporteringen
ingår också de klienter som har sökt vård på grund av i första hand
alkohol och i andra hand blandbruk av narkotika. I den
internationella rapporteringen, till bland annat ECNN, ingår inte
de klienter som har sökt vård främst på grund av blandbruk av
alkohol och narkotika. Dessutom grundar sig rapporteringen endast
på de behandlingsperioder som har inletts det berörda
kalenderåret.
Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse
I statistikmeddelandet används etablerade nationella och
internationella begrepp och indelningar.
Specialfrågor i 2010 års statistik
Antalet enheter som deltog i 2010 års datainsamling minskade med
9 procent jämfört med året in-nan och antalet klienter med 24
procent. Effekten av att enheter har fallit bort utreddes genom att
klienterna för de sex enheter som år 2009 hade lämnat in
information om fler än 50 klienter och som inte deltog i
datainsamlingen år 2010 (n = 483) jämfördes med klienterna vid alla
enheter som skickat in information år 2010. Vid fem av de sex
enheter som fallit bort genomförs bedömningar av vårdbehovet hos
opioidberoende personer i enlighet med SHM:s förordning 33/2008.
Bland kli-enterna vid de enheter som fallit bort använde 72 procent
opiater som primärt missbruksmedel (55 procent i materialet för år
2010), medan stimulantia var det primära missbruksmedlet för åtta
procent av klienterna (14 procent i materialet för år 2010) och
cannabis det primära medlet för fyra procent (13 procent i
materialet för år 2010). Klienterna vid de enheter som fallit bort
var i genom-snitt mer än två år äldre än klienterna i det övriga
materialet. Att dessa enheter saknas i datain-samlingen har således
sannolikt minskat andelen klienter som använder opiater som primärt
miss-bruksmedel i materialet för år 2010, ökat andelen klienter som
använder stimulantia och cannabis och sänkt klienternas
medelålder.
I 2010 års statistikrapport har de procentuella andelarna
beräknats utifrån siffror som inkluderar den information som
saknas, medan man tidigare år vid beräkningen av de procentuella
andelarna endast har beaktat de svar som man har mottagit. Det
förändrade rapporteringssättet syns i syn-nerhet i fråga om de
procentuella andelarna klienter som har brukat narkotika
intravenöst och som har vaccinerats mot hepatit B, där andelen
information som saknas är hela 27 procent.
Fotnoterna:
[1] Treatment Demand Indicator, se
http://www.emcdda.europa.eu/themes/key-indicators/tdi.
[2] Se Treatment Demand Indicator Standard Protocol 2.0 på
ovannämnda webbplats
[3] Elina Vismanen: Huumehoidon alueellisen kattavuuden arviointi.
Stakes 2004. Opublicerat manuskript.
[4] Tuula Väänänen: Huumehoidon tietojärjestelmän kattavuuden
arviointi vuonna 2009. THL 2010. Opublicerat
manuskript. |