Material, begrepp och definitioner
Liksom under tidigare år presenteras i bilagetabellerna de viktigaste statistiska uppgifterna om de åtgärder som utförts 2008. Källmaterialet är de avslutade vårdperioder under vilka minst en åtgärd enligt den nationella åtgärdsklassifikationen utförts på hälsovårdscentralernas och sjukhusens vårdavdelningar under året i fråga. Vårdanmälningar om dagkirurgiska åtgärder har lämnats in allt sedan 1994.
Som informationskälla har använts de vårdanmälningsuppgifter för 2008 som införts i vårdanmälningsregistret före mitten av oktober 2009.
Mångfalden av åtgärder i vårdanmälningssystemet har utvidgats år för år. De flesta av åtgärderna är operativa, men åtgärdsklassifikationen innehåller även andra koder, t.ex. koder för diagnostiska åtgärder och rehabiliteringsåtgärder. Därför kan det totala antalet åtgärder inte längre uteslutande ses som ett mätinstrument för den operativa verksamheten inom hälso- och sjukvården.
De egentliga kirurgiska åtgärderna grundar sig på kapitlen A−Q i den nationella åtgärdsklassifikationen (med undantag för åtgärder där det tredje tecknet i åtgärdskoden är en siffra).
Elektiva vårdperioder är alla de vårdperioder till vilka patienten inte kommit via jouren. Det är fråga om slutenvård eller dagkirurgi på ett sjukhus eller en hälsovårdscentral.
Samtliga åtgärder anges enligt den nationella åtgärdsklassifikation som finns på kodservern och som är en korrigerad och kompletterad version av åtgärdsklassifikationsboken. (Åtgärdsklassifikation, Stakes, Anvisningar och klassifikationer 2004:2)1
Tolkningsanvisningar
När man läser bilagetabellerna är det viktigt att notera att de inkluderar endast de åtgärder och åtgärdsgrupper som har namngetts i den nationella åtgärdsklassifikationen. Alla undergrupper har inte namngetts och därför blir summan av vårdperioderna i tabellerna inte nödvändigtvis samma som på raden Totalt i sidans övre kant, där siffrorna avser summorna av det totala antalet vårdperioder 2008.
En del av det ökade antalet åtgärder under de senaste åren beror på de nya åtgärdskoderna, som gör det möjligt att i vårdanmälans åtgärdsfält uppge allt fler olika åtgärder inom hälso- och sjukvården, som t.ex. rehabilitering. En obligatorisk vårdanmälan ska göras också i fråga om all dagkirurgi. Sålunda har ett visst antal vårdanmälningar gjorts också om s.k. poliklinikverksamhet.
Att läsa bilagetabellerna
Till vänster i statistiktabellerna anges åtgärdens eller åtgärdsgruppens kod och finska namn. Klassifikationen är den nationella åtgärdsklassifikationen, som bygger på Nomeskos klassifikation av kirurgiska åtgärder. Efter det presenteras kolumnvis uppgifter, som beräknats på basis av de vårdperioder som avslutats under registeråret.
Kolumnvisa uppgifter om avslutade vårdperioder med åtgärder
Vårddygn
Vårddygnen omfattar alla avslutade vårdperioders vårddygn. Antalet vårddygn beräknas som skillnaden mellan utskrivningsdagen och inskrivningsdagen. Därför inbegriper vårddygnen i det här statistikrapporten även vårdperioder som påbörjats året innan registeråret, men som avslutats under registeråret. In- och utskrivningsdagen räknas som totalt ett vårddygn.
Vårdperioder
Med vårdperioder avses det antal vårdperioder som avslutats under registeråret. Med längden på vårdperioden avses det antal vårddygn som den omfattar. Statistiken är sammanställd enligt den första åtgärden, dvs. huvudåtgärden.
Tilläggskod för huvudåtgärd
Denna avser antalet vårdperioder där åtgärden eller åtgärdsgruppen i fråga inte har varit huvudåtgärd.
Patienter
Antalet vårdade personer som på grundval av avslutade vårdperioder har beräknats med hjälp av personbeteckningar.
Döda
Antalet vårdperioder som avslutats till följd av dödsfall.
Medelvårdtid
Det totala antalet vårddygn har dividerats med det totala antalet vårdperioder, så att man fått medelvårdtiden.
Medianvårdtid
Medianvårdtiden är det mittersta talet i siffergruppen som återger vårdperiodernas längd från den kortaste till den längsta.
Medelålder
Med medelålder avses den aritmetiska genomsnittliga åldern för de patienter som fått vård.
Ett dygn, %
Den procentuella andelen ett dygns vårdperioder med åtgärder avser den berörda åtgärdsgruppens procentuella andel av vårdperioder där inskrivnings- och utskrivningsdagen är densamma eller där åtgärdens servicebransch är dagkirurgi.
Åtgärder, män
Antalet vårdperioder med åtgärder för männens del.
Åtgärder, kvinnor
Antalet vårdperioder med åtgärder för kvinnornas del.
Medelkötid
Med kötid avses skillnaden mellan datumet för när man ställs i kö och för operationsdagen. På basis av dessa tider har det aritmetiska medelvärdet av längden på kötiderna beräknats. Vid beräkningen av kötiden har man strävat efter att eliminera felregistreringar och akuta operationer genom att inkludera endast de kötider där antalet väntedagar är mellan en dag och 2 000 dagar.
Mediankötid
Mediankötiden är det mittersta talet i siffergruppen som visar kötidernas längd från den kortaste till den längsta.
1 http://sty.stakes.fi/FI/koodistopalvelu/koodisto.htm.
Till överst på sidan