Sjukhusens produktivitetsutveckling 2002-2006

Åren 2002-2006 ökade tjänsteproduktionen inom den specialiserade somatiska vården med 11 procent på universitetssjukhus, 9 procent på centralsjukhus och 7 procent på övriga sjukhus (kretssjukhus eller liknande). Den specialiserade somatiska vården omfattar de kliniska specialiteterna undantaget de psykiatriska specialiteterna. En granskning av sjukhusgrupper visar att produktionen av den specialiserade sjukvårdens tjänster har förflyttats från så kallade kretssjukhus till centralsjukhus och universitetssjukhus. Det här syns särskilt i början av granskningsperioden.

Figur 1. Förändring i sjukhusens tjänsteproduktion och kostnader 2002-2006, år 2002 = 100

Åren 2002-2006 ökade sjukhusens deflaterade produktionskostnader för specialiserad somatisk vård mer än vad tjänsteproduktionen ökade under motsvarande period. Kostnaderna ökade på universitetssjukhus med 16 procent, centralsjukhus med 14 procent och på övriga sjukhus med 10 procent.

Det förekom fortfarande produktivitetsskillnader mellan sjukhusen. År 2006 var den största produktivitetsskillnaden mellan centralsjukhus 16 procent.

På centralsjukhus och övriga sjukhus var produktivitetsskillnaderna större än på universitetssjukhus. I gruppen av övriga sjukhus kunde tjänsteproduktionen och patientstrukturen variera avsevärt mellan olika sjukhus, vilket delvis förklarar de stora produktivitetsskillnaderna. Även sjukhusens registreringspraxis och materialens kvalitet påverkade resultaten.

I produktivitetsgranskningen har man inte beaktat förändringar i patientens hälsotillstånd eller i vårdkvaliteten. Vårdens effektfullhet utreds i Stakes och sjukvårdsdistriktens projekt Perfect, vars resultat kompletterar sjukhusens produktivitetsdata.

År 2006 var den ålders- och könsstandardiserade konsumtionen av tjänster inom den specialiserade somatiska vården störst i Norra Savolax (14 procent över landets genomsnitt), Södra Savolax (12 procent över landets genomsnitt), Länsi-Pohja (11 procent över landets genomsnitt och Norra Österbottens (10 procent över landets genomsnitt) sjukvårdsdistrikt. Befolkningen i Hucs-sjukvårdsområde och i Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt hade den minsta konsumtionen av tjänster, 10 procent under landets genomsnitt.

Kostnaderna för specialiserad somatisk vård var avsevärt lägre i kommunerna i Mellersta Finlands, Päijät-Häme, Kajanalands, Norra Karelens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt än i landet i snitt. Mellersta Finlands låga kostnader förklaras i första hand av mindre konsumtion av tjänster än i resten av landet, men också av att produktionskostnaderna var lägre än de genomsnittliga. De övriga ovannämnda sjukvårdsdistriktens lägre kostnader än de genomsnittliga förklaras i första hand av lägre produktionskostnader än de genomsnittliga och i andra hand av en mindre konsumtion av tjänster.

Mest avviker kostnaderna från landets genomsnitt i kommunerna i Norra Österbottens, Länsi-Pohja och Östra Savolax sjukvårdsdistrikt. I Norra Österbotten och Länsi-Pohja är den största förklarande faktorn en stor konsumtion av tjänster. Kostnadsavvikelsen i Östra Savolax sjukvårdsdistrikt förklaras av högre produktionskostnader än de genomsnittliga.

Statistikmeddelandet i sin helhet (pdf)