Material, begrepp och definitioner

I det här statistikmeddelandet behandlas de regionala variationerna i fråga om kirurgiska åtgärder i Finland 2005. I jämförelsen av trender ingår dessutom åren 2001 och 2003. Det här statistikmeddelandet är en fortsättning på de tidigare publicerade rapporterna om regionala variationer.  

Varje år får Stakes av serviceproducenterna inom hälso- och sjukvården vårdanmälningar (Hilmo) om avslutade vårdperioder för alla patienter som skrivits ut från vårdavdelningar och om dagkirurgiska patienter. Dessutom genomförs en patientinventering av de patienter som är inskrivna på sjukhus årets sista dag. Vårdanmälningsuppgifter samlas in från alla kommun-, samkommun- eller statsägda sjukhus samt privata sjukhus. Uppgifterna omfattar inskrivnings-, vård- och utskrivningsuppgifter.  

I början av statistikmeddelandet granskas vårdperioder med åtgärder där för patienten registrerats minst en huvudåtgärd, vars kod börjar med bokstaven A–Q och tredje tecken inte är en siffra, enligt Finlands åtgärdsklassifikation. Genom det här urvalet har man försökt inbegripa operativa ingrepp och exkludera bl.a. radiologiska och övriga undersökningsåtgärder samt mindre åtgärder. Nämnas bör att inte heller åtgärder enligt kapitel Y (Uttagning av organ för transplantationer) ingår i urvalet. Alla åtgärder redovisas enligt den nationella åtgärdsklassifikationen (Åtgärdsklassifikation, Stakes, Anvisningar och klassifikationer 2004:2 samt uppdaterad version på webbadress http://sty.stakes.fi/FI/koodistopalvelu). Av dessa vårdperioder med åtgärder ville man endast inbegripa så kallade elektiva vårdperioder med åtgärder, dvs. när ankomstsättet är något annat än jour och när servicebranschen är 1 (vård på vårdavdelning) eller 2 (dagkirurgi/dagåtgärder).  

I fråga om enskilda åtgärder och åtgärdsgrupper har urvalet genomförts enligt åtgärdskod och servicebranschen har inte begränsats.  

Utgångspunkten för indelningen under sjukvårdsdistrikt är utnyttjandet av tjänster, dvs. sifferuppgifterna har angetts per sjukvårdsdistrikt på basis av den hemkommun som personen som utnyttjat tjänsten har. I redovisningen för sjukvårdsdistrikt har Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt delats upp i Helsingfors och området Nyland. Sjukvårdsdistrikten som granskas är följande: 01 Nylands svd, 02 Helsingfors svd, 03 Egentliga Finlands svd, 04 Satakunta svd, 05 Centrala Tavastlands svd, 06 Birkalands svd, 07, Päijät-Häme svd, 08 Kymmenedalens svd, 09 Södra Karelens svd, 10 Södra Savolax svd, 11 Östra Savolax svd, 12 Norra Karelens svd, 13 Norra Savolax svd, 14 Mellersta Finlands svd, 15 Syd-Österbottens svd, 16 Vasa svd, 17 Mellersta Österbottens svd, 18 Norra Österbottens svd, 19 Kajanalands svd, 20 Länsi-Pohja svd, 21 Lapplands svd och 22 Åland.  

I tabellbilagorna utgår man för sjukhustypernas del från produktionen av tjänsterna, dvs. sifferuppgifterna har angetts indelade efter serviceproducent. I den här granskningen är det inte längre möjligt att göra en jämförelse i förhållande till befolkningsunderlaget, eftersom det inte går att bestämma en målpopulation för olika sjukhustyper liksom inte heller för enskilda inrättningar.  

När det gäller sjukhus har de inrättningsspecifika sifferuppgifterna inte standardiserats på något sätt. Det är inte heller möjligt att på basis av dem placera inrättningarna i någon ordning enligt bättre och sämre. I många enheter är antalet åtgärder så litet att den slumpmässiga variationen är orsaken till en stor del av skillnaderna. Om man ville jämföra olika inrättningar, borde material samlas in under flera år för att kunna skapa tillräcklig differens i granskningen. Dessutom borde man utföra åtminstone ålders- och könsstandardisering.  

Tabellbilagor:  

1. De regionala variationerna inom kirurgi 2001–2005 – Avslutade elektiva vårdperioder med kirurgiska åtgärder  

I den här statistiken granskas avslutade vårdperioder med kirurgiska åtgärder där för patienten registrerats minst en huvudåtgärd, vars kod börjar med bokstaven A–Q och tredje tecken inte är en siffra, enligt Finlands åtgärdsklassifikation. Med "elektiv vårdperiod" avses en vårdperiod där ankomstsättet är något annat än jour och servicebranschen antingen 1 (vård på vårdavdelning) eller 2 (dagkirurgi/dagåtgärder).  

Kolumnerna i tabellerna  

Kolumnerna i statistiktabellerna har delats in i två delar. Den första delen (kolumn 1) innehåller gruppens eller egenskapens namn, som alltid är specifikt för statistiken i fråga. Den andra delen (kolumnerna 2–11) innehåller uppgifter som beräknats på basis av vårdperioder som avslutats under året i fråga.  
Kolumn för klass/grupp (1) Högst upp anges sjukvårdsdistriktets nummer och namn och därunder en indelning efter sex sjukhustyper. På de påföljande sidorna anges sjukhusens/inrättningarnas namn.  
Vårddygn (2) Antalet vårddygn beräknas som skillnaden mellan utskrivningsdagen och inskrivningsdagen. Således ingår i antalet vårddygn i denna kolumn även delvis vårddygn från andra år än registeråret. Med vårddygn avses nettovårddygn. In- och utskrivningsdagen räknas som ett vårddygn. Om inskrivningsdagen och utskrivningsdagen är densamma, är antalet vårddygn 1.    
Vårddygn/10 000 inv. (3)  Antalet vårddygn (*10 000) delat med medelfolkmängden för den berörda regionen.  
Vårdperioder (4) Antal vårdperioder som avslutats under registeråret. Med längden på vårdperioden avses det antal vårddygn som vårdperioden omfattar. I statistik över enskilda åtgärder ingår vårdperioder där åtgärden i rubriken har registrerats som antingen huvud- eller bidiagnos.  
Vårdperioder/10 000 inv. (5) Antalet vårdperioder (*10 000) delat med medelfolkmängden för den berörda regionen.  
Medelvårdtid (6) Antalet vårddygn delat med antalet vårdperioder, dvs. det aritmetiska medelvärdet av vårdperiodernas längd.  
Medianvårdtid (7) Medianvårdtiden är det mittersta talet i siffergruppen som återger vårdperiodernas längd från den kortaste till den längsta.  
Medelkötid (8) Antalet ködagar delat med antalet vårdperioder året i fråga, dvs. det aritmetiska medelvärdet av kötidens längd. Med ködagar avses skillnaden mellan dagen när man placerats i kö och inskrivningsdagen det berörda året. Ködagarna i denna kolumn är alltså även delvis från andra år än registeråret. I denna granskning har man vid beräkningen av kötiderna tagit med endast vårdperioder vars kötid är mellan 1 till 2 000 dygn. På detta sätt försöker man att eliminera eventuella felregistreringar i materialet.    
Mediankötid (9) Mediankötiden är det mittersta talet i siffergruppen som återger kötidernas längd från den kortaste till den längsta.  
Medelväntetid (10) Antalet väntedagar delat med antalet vårdperioder, dvs. det aritmetiska medelvärdet av väntetidens längd. Med väntedagar avses skillnaden mellan inskrivningsdagen på sjukhuset och åtgärdsdagen.  
Medelålder (11) Med medelålder avses de vårdade patienternas ålder i snitt.  

2. De regionala variationerna inom kirurgi i fråga om vissa åtgärder och åtgärdsgrupper 2005  

Statistiken över vissa åtgärder och åtgärdsgrupper har samma kolumner som statistiken över elektiva åtgärder. De här åtgärderna eller åtgärdsgrupperna redovisas i tabell 2. Utgångspunkt för urvalet är de åtgärdsgrupper som används i Nomeskos nordiska jämförelse.  

Tabell 2. Kirurgiska och dagkirurgiska åtgärder som ingår i granskningen av regional variation inom kirurgin  

Materialets täckning och tillförlitlighet  

Man kan säga att användningen av den nationella åtgärdsklassifikationen, som bygger på Nomeskos klassifikation av kirurgiska åtgärder, blivit praxis från och med 1998. Systematiska problem till följd av att kodsystemet bytts ut förekommer inte längre. I praktiken anmäls alla slutenvårdsperioder med operativa ingrepp till vårdanmälningssystemet. Likaså meddelar inrättningar, som även annars lämnar in vårdanmälan, sina dagkirurgiska åtgärder. Vid förnyelsen av vårdanmälningssystemet 1994 påbörjades också en insamling av dagkirurgiska uppgifter genom vårdanmälningar. Först samlade man in uppgifter om endast 15 åtgärdsgrupper. År 1996 utvidgades insamlingen av uppgifter till att omfatta alla åtgärder med undantag av mindre kirurgiska åtgärder och undersökningsåtgärder (de åtgärder som anges i kapitlen T, U och X i åtgärdsklassifikationen). Problemet med vård­anmälan har varit att den inom hälso- och sjukvården har omfattat endast de statliga och privata sjukhusen samt hälsovårdscentralernas vårdavdelningar och sjukhus. Det betyder att inrättningar som inte har vårdavdelningar (t.ex. privata dagkirurgienheter utan bäddplatser) kan ha blivit utanför vårdanmälningssystemet.  

Läs- och tolkningsanvisningar  

I de tabeller som beskrivs ovan har sifferuppgifterna inte ålders- eller könsstandardiserats. I och för sig har den skarpa indelningen av grupperna i så likadana grupper som möjligt fungerat som ett slags standardisering och återspeglar praxisen för den berörda åtgärden inom den finländska hälso- och sjukvården. Patienternas medelålder ger en viss indikation om eventuella skillnader i patientmaterialet. Det finns ännu inte någon entydig och användbar mätare för hur svåra de behandlade fallen är. Därför är denna granskning närmast avsedd som utgångspunkt för diskussioner inom och mellan inrättningarna. Syftet med den är att ge bakgrundsmaterial till utvärdering och utveckling av den egna verksamheten. Sifferuppgifterna kan endast tolkas i de förtecknade inrättningarna där man känner till de lokala förhållandena.

Till överst på sidan

Tillbaka till ingångssidan för kirurgi

Bakgrundsinformation

Kvalitetsbeskrivning

Arkivet