Sökning

Avancerad sökning

Köpkorgen innehåller (0) varor

Statistik och register

Uppfostrings- och familjerådgivning

Stakes har samlat in uppgifter om uppfostrings- och familjerådgivningsbyråernas verksamhet ungefär vart femte år. Den senaste utredningen rörde 2007 och den innehöll frågor om bl.a. antal klienter och besök, klienternas ålders- och familjestrukturer, orsakerna till att söka hjälp samt organisationen av familjerådgivningsbyrån. Likadana utredningar har gjorts 1991, 1997 och 2002.

Utöver dessa separata utredningar insamlas årligen för Statistikcentralens statistik över kommunernas verksamhet uppgifter om antal klienter inom uppfostrings- och familjerådgivning samt om andelen vuxna respektive barn av klienterna. Uppgifterna finns bl.a. i databasen SOTKAnet.

Uppfostrings- och familjerådgivning 2007

Sammanfattning

Detta statistikmeddelande innehåller uppgifter om uppfostrings- och familjerådgivningsbyråernas verksamhet 2007. Uppgifterna bygger på en enkät till uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer. Genom den utreddes bland annat antalet klienter och besök, orsaken till att bli klient, verksamheten vid familjerådgivningsbyråerna och hur familjerådgivningsbyråerna organiserats. Likadana separata utredningar genomfördes åren 1991, 1997 och 2002. Utöver dessa separata utredningar insamlas årligen för Statistikcentralens statistik över kommunernas verksamhet uppgifter om antalet klienter inom uppfostrings- och familjerådgivning samt om andelen vuxna respektive barn av klienterna.

År 2007 var antalet uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer 126 och antalet serviceställen 188. Antalet klienter var cirka 76 000, antalet familjer ungefär 32 000 och antalet uppfostrings- och familjerådgivningsbesök cirka 380 000. Både antalet familjer, klienter och besök hade minskat med några procent från 2002.

Största delen av familjerådgivningsbyråerna (102) upprätthölls av en kommun, medan 23 uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer upprätthölls av samkommuner. Av dessa var 21 samkommuner för en hälsovårdscentral. Samkommuner som skapats särskilt för familjerådgivning har nästan försvunnit. Nuförtiden upprätthålls familjerådgivningsbyråerna i huvudsak av kommunernas social- och hälsoförvaltning och av samkommuner för en hälsovårdscentral.

Familjerådgivningsbyråer har integrerats allt mer i övrig social- och hälsovård. En separat enhet för rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor var fortfarande den vanligaste typen av verksamhetsenhet (41 procent av familjerådgivningsbyråerna), men deras andel hade minskat sedan 2002. Samtidigt hade de övriga typerna av verksamhetsenheter ökat. Var tredje familjerådgivningsbyrå var en del av en större verksamhetsenhet, som också erbjuder andra tjänster (vanligen mentalvårds- eller missbrukartjänster eller tjänster för barn och familjer). Nästan var tionde av familjerådgivningsbyråerna fanns vid en socialbyrå och nästan var femte var en arbetsgrupp för familjerådgivning vid en hälsovårdscentral.

Totalt 90 procent av familjerna var barnfamiljer. De övriga var bland annat barnlösa par eller barn eller unga som placerats utom hemmet. Av klienterna på uppfostrings- och familjerådgivningsbyråerna var 58 procent vuxna och 42 procent barn.

Huvudorsaken till att söka hjälp på uppfostrings- och familjerådgivningsbyråerna var i de flesta fall att barnen hade problem (54 procent av fallen). Familjeproblem var orsaken i 21 procent av fallen, medling i familjefrågor i 13 procent av fallen, parproblem i 6 procent av fallen och en begäran om utlåtande i 2 procent av fallen.

Figur 1. Uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer efter typ av huvudman och typ av enhet 1997, 2002 och 2007