Stakes
|
Förändringar i verksamhetsmiljön
Den genomsnittliga välfärden och livslängden hos befolkningen i
Finland torde utvecklas positivt även i fortsättningen. Bakom den
ljusa allmänbilden döljer sig emellertid också negativa
utvecklingstrender, av vilka en del hänger samman med Finlands inre
utveckling och andra med återverkningar av den globala
utvecklingen. Globaliseringen av näringslivet, ett samhälle som
blir allt mer marknadsinriktat och förändringarna i
befolkningsstrukturen påverkar via många olika områden målen och
villkoren för "det goda livet", när det gäller såväl befolkningens
levnadsförhållanden som servicen och politiken.
Välfärd och hälsa
Under de kommande åren kommer finländarnas välfärd och hälsa att
särskilt påverkas av den förändrade befolkningsstrukturen,
ojämlikheten, arbetets, sysselsättningens och arbetslivets
utveckling, folkhälsoförändringarna samt den nya teknologin och de
möjligheter och påfrestningar den medför. Förändringen i
befolkningsstrukturen orsakas både av det ökande antalet äldre och
av det minskande antalet barn.
Social utslagning, som delvis är en följd av den djupa ekonomiska
nedgången på 1990-talet, håller på att få allt långvarigare former
som till och med sträcker sig över flera generationer. Den
regionala fördelningen av välfärd och hälsa liksom fördelningen
mellan olika befolkningsgrupper är fortfarande ojämn. Med tanke på
utvecklingen av utslagning är frågor som väcker särskild oro barns
och ungdomars psykosociala problem samt det stora antalet äldre
långtidsarbetslösa. Psykiska störningar, som är ett av de allra
största folkhälsoproblemen, framhävs ytterligare. Den växande
alkoholkonsumtionen kommer att leda till mer sociala problem och
ohälsa redan under de närmaste åren. Övervikt, metaboliskt syndrom,
vuxendiabetes med sina komplikationer samt nya globala
infektionsepidemier lyfts fram som nya faktorer som kan orsaka
folkhälsoproblem. Trots riskfaktorerna väntas utvecklingen av de
största folksjukdomarna vara lika positiv även framledes som under
de senaste 20 åren.
Den förändrade åldersstrukturen, flyttningsrörelsen i landet och
den ökande invandringen kräver att service- och
inkomstöverföringssystemet hela tiden utvärderas och omfokuseras.
De snabba förändringarna i arbetslivet och arbetsmiljöerna är en
väsentlig faktor som påverkar människors välfärd och hälsa. Att
göra arbetslivet mer attraktivt på ett sätt som beaktar
befolkningsutvecklingen kräver åtgärder som tar hänsyn till både
möjligheterna för unga människor att bilda familj och för äldre
människor att orka i arbetslivet. De snabba förändringarna i
arbetslivet och arbetsmiljöerna återspeglas också på social- och
hälsovården. Det tunga arbetet och de kommande årens pensionsbomb
kommer att leda till brist på arbetskraft, om man inte lyckas
trygga tillgången till yrkesutbildad personal. Den tekniska
utvecklingen inom social- och hälsovården påverkar också
verksamheten på området. Kommunikationstekniken med sina nya
tillämpningar utvecklas kraftigt och underlättar bl.a.
interaktiviteten mellan servicesystemen och medborgarna. Genom
teknologin inom hälso- och sjukvården produceras nya apparater,
behandlingsmetoder och läkemedel, som alla har en tendens att öka
kostnaderna på området.
Förändringar i välfärdspolitiken och
styrsystemet
Förändringen i befolkningsstrukturen, särskilt åldersstrukturen,
ökar automatiskt de sociala utgifterna och sätter därför den
offentliga ekonomin under ett allt större tryck. Det är fråga om
både ökande pensionsutgifter och ett ökande behov av omsorg och
vård. Finland har strävat efter att minska det totala skatteuttaget
och samtidigt förbundit sig att särskilt ta hand om de ökande
pensionskostnaderna. I denna situation är det sannolikt att det
offentliga välfärdsansvaret samt dess fokusering måste
omvärderas.
Man torde vara tvungen att också omvärdera modellen för
organisation och produktion av social- och hälsovårdstjänster. I
servicesystemet behövs större regionala konstruktioner än
primärkommunerna. All denna prognostiserade utveckling kräver att
också styrsystemen inom social- och hälsovården ändras så att en
förnuftig och tillräckligt enhetlig social- och hälsovårdspolitik
är möjlig även framledes. I praktiken är det fråga om att övergå
från en ytterst decentraliserad modell till en mer enhetlig helhet
där servicens strukturella och ekonomiska grund, som kommunerna
ansvarar för nuförtiden, tryggas. Det är också fråga om att trygga
den framtida organisationen och produktionen av service.
Serviceproducentsektorn inom social- och hälsovården blir
mångsidigare när konsument- och klientperspektiven stärks.
Klienternas nya förväntningar och en allt större konkurrens medför
nya utmaningar. Betydelsen av globalt internationellt samarbete
ökar genom den föränderliga världsekonomin och den övriga globala
utvecklingen. Detta får återverkningar på den finländska välfärden.
Situationen i närområdena, EU-arbetskraftens fria rörlighet och den
övriga invandringen påverkar landets sociala och kulturella
utveckling samt servicebehoven inom social- och hälsovården. Man
måste svara på utmaningarna inom samarbetet med närområdena och
inom den nordiska dimensionen på ett långsiktigt sätt. Betydelsen
av att målmedvetet foga samman internationella och nationella
projekt inom social- och hälsovården ökar.
Direkta verksamhetsbetingelser
Under de kommande åren är en central utmaning inom Stakes
verksamhetsmiljö att utveckla ett system för vägledning av social-
och hälsovården. I framtiden måste informationsstyrningen bygga på
en stark strategisk ståndpunkt om i vilken riktning samhället ska
utvecklas och om servicesystemets utvecklingsbehov.
Informationsstyrningen måste också bygga på moderna verktyg och ett
sådant kunnande som åstadkommer önskade effekter.
Mångsyssleri inom forskning och utveckling torde öka i framtiden.
Kraven på att omorganisera och konkurrensutsätta den nationella
forskningsfinansieringen innebär att Stakes måste koncentrera sig
på kärnverksamheten samt bilda nätverk med viktiga
samarbetspartner. Omfokuseringen och konkurrensutsättningen av den
nationella forskningsfinansieringen placerar alla
forskningsinstitut i en konkurrenssituation där verksamhetens
effekt har en viktig roll. |
Skriv ut |
Tipsa en kollega
Publicerats 2.2.2006, Uppdaterats
24.1.2007
|
|