19.2.2008
Disputation: Mäns drickande kontrolleras mer än kvinnors
Den informella kontrollen av drickande är tydligt könsrelaterad: männens alkoholbruk kontrolleras mer än kvinnornas, oberoende av vilken mängd alkohol som konsumeras. Av de finländska männen hade cirka en fjärdedel och av kvinnorna cirka var tionde upplevt att någon hade försökt få dem att dricka mindre eller mer sällan under det senaste året. Oftast försökte maken eller makan begränsa drickandet.
I Finland är informell kontroll ovanligare än i de flesta andra länder som undersökts. På den europeiska skalan placerar sig Finland ungefär i mitten. I Finland råder det alltså obalans mellan en stor konsumtion och den informella kontrollen. Skulle man dricka mindre i Finland om tröskeln för att ingripa även i informella sammanhang eller med andra ord i hemmen skulle vara lägre än för närvarande?
Sannolikheten att utsättas för kontroll ökar ju mer man dricker eller ju oftare man är berusad. Andelen svarande som hade upplevt att det ingrips i deras drickande varierade mycket i de länder som deltog i undersökningen. I utvecklingsländer verkade det vara avsevärt mer vanligt att ingripa än i industrialiserade västländer. I utvecklingsländerna ingrep också andra än maken eller makan aktivt.
Det finns alltid någon orsak till den informella kontrollen av drickande, och kontrollen är inte problemfri. Den kontrollerande tar till åtgärder först när denna anser att den andras drickande är problematiskt. Medvetenhet om problemen orsakar den kontrollerande påfrestningar och bekymmer. När olägenheterna av drickande ökar i samhället, ökar också indirekt eller direkt olägenheterna för andra än de som dricker. Olägenheterna kan få långtgående konsekvenser för folkhälsan och till och med nationalekonomin.
I Finland kontrolleras drickande formellt mer än i många andra länder. I Finland brukas det också mer alkohol än i många andra europeiska länder. Följaktligen är skadeverkningar också vanligare. När priserna på alkoholdrycker sjönk i Finland till följd av att skatterna sänktes 2004 och att importbegränsningarna för alkohol slopades, ökade skadeverkningarna av alkoholbruk och drickande avsevärt. Efter att kontrollen av drickande och av skadeverkningar delvis överförts från statlig nivå till lokal nivå och individnivå, ökade betydelsen av den informella sociala kontrollen. Det vill säga i praktiken de närståendes kontroll.
Stakes forskare Kirsimarja Raitasalos doktorsavhandling behandlar den informella kontrollen av alkoholbruk. I avhandlingen granskas den informella kontrollen av alkoholbruk i Finland och internationellt. Huvudfokus läggs på försök till kontroll mellan makar, eftersom kontroll av drickande är vanligast i parförhållanden.
Källa:
Kirsimarja Raitasalo. Informal Social Control of Drinking. Finland in the Light of International Comparison. [Informell social kontroll av drickande. Finland i ljuset av internationell jämförelse.] STAKES, Research Report 172. Helsinfors 2008.
Journalister kan beställa avhandlingen från viestinta(snabel-a)stakes.fi. Andra beställningar görs via http://www.stakes.fi/FI/Julkaisut/Kirjakauppa/index.htm.
Mer information: forskare, PM Kirsimarja Raitasalo, Stakes, tfn 040 721 8959, e-post kirsimarja.raitasalo(snabel-a)stakes.fi
Disputation 23.3.2008 kl. 12 vid Tammerförs universitet, Väinö Linna-salen, Kalevantie 5.