Julkaisut
|
Sammandrag på svenska
Sammandrag
Jaana Lähteenmaa, Teija Strand. Pelin jälkeen: velkaa vai voittoja? Tutkimus velan ottamisesta rahapeleihin, erityistarkastelussa nettipokeri ja pikavippaaminen [Efter spelet: skulder eller vinster? Studie om tagande av lån för spelande av penningspel; specialgranskning av nätpoker och snabblån]. Rapporter 25/2008.
Rapporten bygger på ett forskningsprojekt om penningspel och skuldsättning, som finansierats av social- och hälsovårdsministeriet och delvis också av Stiftelsen för alkoholforskning. Projektet genomfördes på Institutionen för ekonomi vid Helsingfors universitet under perioden 04/2007–05/2008. I projektet var PD Jaana Lähteenmaa huvudforskare, AF-studerande Risto Kaartinen forskningsassistent (senare AFM) och PM Teija Strand forskare. Studien fokuserade på spelare som någon gång tagit lån eller kredit för sitt spelande. Det huvudsakliga materialet var enkätdata, som samlats in via internet våren 2007 (N = 576). Ett material med ostrukturerade temaintervjuer med 18 personer som någon gång tagit lån för sitt spelande av penningspel användes också. Materialet var ett icke-representativt urval, dvs. resultaten är inte direkt generaliserbara. Det är ändå rätt stort, så kopplingar mellan vissa företeelser kunde analyseras. Man konstaterade att kopplingar som liknar dem som hittats är möjliga och att sådana förekommer.
Av studien framgick det att det tas lån för spelande i alla penningspel som spelas i Finland. Mest tas det lån för att spela nätpoker och näst mest för att spela automatspel. Tredje mest tas det lån för att spela vadslagningsspel via PAF. I samband med spelandet var det mest typiska lånesättet att använda kreditkort. En konsumtionskredit från banken var en nästan lika popular låneform som denna. Mer sällsynt var det att ta konsumtionskredit från något annat ställe än en bank. Lånetypen var alltså allt populärare ju snabbare man fick lånet.
Totalt 20 procent av de svarande i det icke-representativa urvalet hade en betalningsanmärkning. Av dessa 115 personer spelade cirka 27 procent automatspel och enligt egen uppskattning med mycket stora insatser i förhållande till sin inkomstnivå. Den näst största andelen av dem som hade betalningsanmärkningar spelade nätpoker med stora insatser i förhållande till sin inkomstnivå. Mot bakgrund av informationen från det numerala materialet går det emellertid inte att säga om betalningsanmärkningen föranletts av att man spelat det berörda mycket spelade spelet. Förhållandet mellan kön och erhållna betalningsanmärkningar kan betraktas som överraskande: kvinnor hade i det icke-representativa urvalet ett större antal av dem än männen. I och för sig var kvinnornas genomsnittliga inkomstnivå lägre än männens – även i detta material. Det betyder att deras ekonomi genomsnittligt sett är mer sårbar än männens.
Att analysera nätpoker var komplicerat: å ena sidan tas det lån för det eller man spelar det på kredit mer än andra spel (i detta material), men å andra sidan hade dess ”storkonsumenter” inte så ofta fått betalningsanmärkning som de som spelade på penningautomater. Som spelform verkar nätpoker för vissa spelares del stävja användningen av pengar på spelande. I det kvalitativa materialet förekom nätpoker ändå i spelarberättelser, som kunde avvika mycket från varandra. Totalt 44 procent av alla svarande hade någon gång tagit snabblån för sitt spelande av penningspel. I materialet hänger tagandet av snabblån snarare ihop med ett visst spelsätt än med ett visst spel. Vid alla typer av penningspel som fanns som alternativ i frågeformuläret hade särskilt de berörda spelens storkonsumenter tagit snabblån. I det icke-representativa urvalet var det mer typiskt för kvinnorna att ha tagit snabblån än för männen.
Av studiens kvalitativa material framgick det att man i den finländska vården av personer som spelar penningspel nästan inte alls uppmärksammar det skuldsättningsproblem som de som spelar om pengar har. Man kan inte ge rekommendationen att skuldsättningsproblemet bör beaktas bättre i vården än tidigare. Man bör snarare säga: ”Det bör beaktas åtminstone på något sätt.”
Tulosta
|
Lähetä tiedoksi
Julkaistu 11.9.2008, Päivitetty 15.10.2008
| |